Efter rysarvalet - det här står på spel för svenska företag

Av redaktionen

Sverige har röstat, men företagen vet ännu inte vilken ekonomisk politik som väntar de kommande fyra åren. Det preliminära valresultatet är mycket jämnt och den slutliga mandatfördelningen är ännu inte fastställd. För näringslivet handlar osäkerheten inte bara om vem som blir statsminister. Skatter, kostnaden för att anställa, energiförsörjning, investeringar och regelverk är några av de frågor där nästa regering kan påverka företagens förutsättningar påtagligt. (Val.se)

Tre dagar efter valet pågår fortfarande rösträkningen. Under onsdagen har mandaten flyttat mellan blocken och regeringsfrågan är långt ifrån avgjord. Valmyndigheten räknar med att det slutliga resultatet för riksdagsvalet ska vara fastställt omkring en vecka efter valdagen. Därefter väntar regeringsbildningen. Den nya riksdagen samlas den 28 september och tidigast dagen därpå kan talmannen föreslå en statsminister. (Val.se)

För svenska företag innebär det att en period av politisk osäkerhet följer på en mandatperiod som redan präglats av inflation, energikris, geopolitisk oro och lågkonjunktur. Samtidigt går svensk ekonomi in i valet från ett bättre konjunkturläge än för bara ett år sedan. Finansdepartementet bedömde i augusti att återhämtningen är i gång och pekade bland annat på ökad konsumtion och stärkta företagsinvesteringar. (Regeringskansliet)

Kostnaden för att anställa blir en central fråga

En av de tydligaste skiljelinjerna inför valet har handlat om arbetsgivaravgifter och kostnaden för att anställa. Centerpartiet och Liberalerna har förespråkat bredare sänkningar, medan flera andra partier har prioriterat riktade lättnader eller utvidgningar av olika anställningsstöd. Socialdemokraterna har bland annat lyft ett utvidgat växa-stöd för mindre företag. (Företagarna)

För näringslivet är frågan särskilt aktuell när konjunkturen förbättras. Företag som under lågkonjunkturen hållit tillbaka rekryteringar kan behöva öka bemanningen när efterfrågan återvänder. Då påverkar kostnaden för varje ny anställning både investeringsviljan och hur snabbt företagen vågar bygga kapacitet.

Företagarnas egen undersökning inför valet visar också hur högt frågan värderas. 41 procent av de tillfrågade företagarna uppgav att de oroade sig för högre kostnader för att ha anställda. Högre skatt på arbete eller företagande oroade 61 procent och ökade regelkrav och administration 43 procent. (Företagarna)

Skatterna kan få större betydelse

Skattepolitiken är ett annat område där valresultatet kan få konkreta konsekvenser. Skillnaderna mellan partierna gäller bland annat inkomstskatter, kapitalbeskattning, arbetsgivaravgifter och beskattning av företagare.

Även ägare till fåmansföretag har anledning att följa utvecklingen. Nya 3:12-regler började gälla den 1 januari 2026, men kapital- och ägarbeskattningen har fortsatt att vara en politisk skiljelinje. Inför valet har det också funnits olika förslag kring beskattning av högre inkomster, kapital och förmögenheter. (Företagarna)

För företag är det inte enbart den faktiska skattenivån som spelar roll. Förutsägbarhet har betydelse när investeringar ska räknas hem över många år. Stora förändringar i skattesystem eller företagens kostnader kan därför påverka beslut långt innan reglerna faktiskt börjar gälla.

Energifrågan flyttar in i styrelserummen

Energipolitiken är samtidigt på väg från att vara en traditionell politisk fråga till att bli en konkurrenskraftsfråga. Tillgång till el, nätkapacitet och framtida energipriser påverkar var företag väljer att investera och hur snabbt industrin kan elektrifieras.

Den geopolitiska utvecklingen har dessutom visat hur snabbt energiförutsättningarna kan förändras. Under våren och sommaren har kriget i Mellanöstern påverkat de globala energipriserna, samtidigt som regeringen genomfört och föreslagit åtgärder för att dämpa effekterna för hushåll och företag. (Regeringskansliet)

För stora industriinvesteringar blir nästa regerings långsiktiga energipolitik därför minst lika viktig som kortsiktiga stöd. Företag som överväger investeringar på miljardbelopp behöver kunna bedöma tillgången till konkurrenskraftig energi under decennier, inte bara under nästa budgetår.

Regelbördan är fortfarande en företagsfråga

En fråga som sällan får samma utrymme som skatter och energi i valdebatten är företagens administration. Ändå uppgav 43 procent av företagarna i Företagarnas undersökning att de oroade sig för ökade regelkrav och mer administration. (Företagarna)

För ett stort företag kan ett nytt rapporteringskrav innebära ytterligare arbete för en befintlig funktion. För ett mindre företag kan samma regel innebära att ägaren själv behöver lägga fler timmar på administration. Därför får beslut om regelförenkling, rapporteringskrav och myndighetskontakter olika stor relativ effekt beroende på företagens storlek.

Regeringsbildningen kan bli lika viktig som valresultatet

Det mycket jämna parlamentariska läget gör att det inte räcker att studera partiernas valmanifest för att veta vilken politik som slutligen genomförs. En regering måste kunna få sina budgetar genom riksdagen, och kompromisser under regeringsförhandlingarna kan förändra eller skjuta upp vallöften.

Det är därför för tidigt att slå fast vilka konkreta förändringar företagen kommer att möta. Den slutliga rösträkningen pågår fortfarande och därefter återstår arbetet med att bilda en regering. (Val.se)

För företagsledningar blir de kommande veckorna därför minst lika intressanta som själva valnatten. Frågor om skatt, arbetskraft, energi och regelverk kommer successivt att flyttas från valmanifest till förhandlingsbord.

Näringslivet går samtidigt in i en ny konjunkturfas

Tidpunkten gör valet särskilt betydelsefullt. Svensk ekonomi befinner sig i en återhämtning efter flera svaga år. Hushållens konsumtion och företagens investeringar har stärkts, samtidigt som omvärldsläget fortfarande innebär betydande risker. (Regeringskansliet)

Det betyder att nästa regering kan tillträda när många företag står inför ett skifte från kostnadskontroll till investeringar och expansion. För bolag med långa ledtider fattas dessutom besluten om nästa tillväxtfas redan nu.

Därmed blir stabiliteten i spelreglerna viktig. Ett företag som ska bygga en fabrik, etablera sig på en ny marknad eller rekrytera hundratals medarbetare behöver kunna göra antaganden om kostnader, energi, kompetensförsörjning och beskattning flera år framåt.

Valet avgör inte ensamt om svenska företag kommer att växa. Konjunkturen, världshandeln, räntorna, teknikutvecklingen och geopolitiken kan få minst lika stor betydelse. Men politiken bestämmer en stor del av den spelplan där företagen ska fatta sina beslut.

Och efter ett av de jämnaste svenska valen på länge är det fortfarande oklart exakt hur den spelplanen kommer att se ut.


Hur påverkar detta dig och företaget, och hur gör andra?
Ta plats i en av våra chefsnätverks grupper!