Alla pratar om bra chefer. Men vem pratar om bra medarbetare?

Av Redaktionen

I ett arbetsliv där ledarskapet ständigt dissekeras – från coachande förhållningssätt till psykologisk trygghet och tillitsbaserad styrning – hamnar en avgörande pusselbit ofta i skymundan: medarbetarskapet.

– Det finns en stark idé om att chefens agerande avgör allt, säger Daniel Humble, grundare av Humble Peer Groups. Men ledarskap är en relation. Och det som händer i andra änden spelar enorm roll.

Medarbetarskap är inget nytt begrepp. Men det är sällan det får samma tyngd som ledarskapsdiskussionen. Kanske för att det är mer svårdefinierat. Kanske för att det också kräver att vi vågar tala om ansvar – utan att det tolkas som skuld.

– Jag möter många chefer som brottas med arbetsmiljöfrågor, ansvarsfördelning eller passivitet i teamet. Men lösningen ligger inte alltid i bättre ledarskap. Ibland handlar det om att medarbetarna måste ta en mer aktiv roll, säger Humble.

En passiv kultur gör även starka chefer svaga

I forskningen pratar man idag om medarbetarskap som ett aktivt, professionellt förhållningssätt. Det handlar inte om lojalitet mot en chef – utan lojalitet mot uppdraget. Det handlar om att bidra, ställa frågor, ge feedback och ta ansvar för hur man själv påverkar gruppen.

Men i många organisationer är arvet från ett äldre, hierarkiskt arbetsliv fortfarande starkt. Många medarbetare väntar på att någon annan – ofta chefen – ska agera, lösa, förklara eller bära situationen. Resultatet blir en tyst kultur där ansvar fastnar i toppen.

– Det finns en förväntan om att chefen ska vara både tydlig och inkluderande, stark men lyhörd. Men vad händer om medarbetaren samtidigt undviker ansvar, pratar i korridoren istället för i rummet, eller tystnar när beslut ska förankras? Då är det inte längre ett ledarskapsproblem – utan ett samspelsproblem, säger Humble.

När samspelet fungerar – då händer det

I Susan Wheelans modell för grupputveckling, IMGD, beskrivs hur en grupp bara kan nå verklig produktivitet när både ledaren och medlemmarna bidrar till struktur, tillit och öppenhet. Det är först i de mogna faserna – när ansvar delas – som gruppen får fart.

– En chef kan vara hur skicklig som helst. Men om medarbetarna inte tar sin roll på allvar, då kommer gruppen aldrig bli högpresterande, säger Humble.

Det betyder inte att ansvaret ska fördelas jämt. Men det måste vara ömsesidigt. Ledarskap bygger på relation – inte ensidighet.

En ny typ av professionalism

Att prata om medarbetarskap är att prata om yrkesstolthet, ansvar och mod. Det är att se sig själv som en del av helheten, inte bara som en kugge i ett maskineri. Det är att förstå att arbetsmiljö, utveckling och samspel inte enbart är chefens uppgift – utan också min.

– Det handlar inte om att lägga över bördan på medarbetarna. Det handlar om att skapa en vuxen arbetsmiljö där ansvar är något vi delar, inte flyr ifrån, avslutar Humble.

Hör mer om det i vårt poddavsnitt: [KLICKA HÄR]