Förtroende – 
Sveriges viktigaste ledarskapskapital

Av redaktionen
 

Förtroende är kanske den mest underskattade resursen i ett samhälle. Men i Sverige är det just förtroendet som gör att institutioner fungerar, att företag växer och att människor accepterar svåra beslut.

Det framgår tydligt i Förtroendebarometern 2026, där svenska institutioner, myndigheter och företag återigen granskas genom allmänhetens ögon.

Resultatet visar en tydlig trend:
Samhällets stabilitet avgörs inte bara av ekonomi och politik – utan av tillit.

Institutioner står starka – men förtroende är ingen självklarhet

I årets mätning framgår att flera centrala institutioner fortsätter att åtnjuta starkt förtroende hos svenska folket.

Bland de aktörer som toppar listorna finns bland annat:

• Polisen
• Försvarsmakten
• Systembolaget

Förtroendet för dessa organisationer ligger långt över många andra aktörer i samhället. 

Samtidigt visar rapporten att förtroende inte är statiskt. Vissa institutioner tappar snabbt mark medan andra återhämtar sig efter perioder av kritik eller kris.

Ett exempel är Riksbanken, som på bara två år ökat sitt förtroende markant. 

Det visar att förtroende kan byggas upp – men också raseras snabbt.

Näringslivet får större ansvar för framtidsfrågorna

En av de mer intressanta slutsatserna i årets rapport är förändringen i synen på vem som kan lösa stora samhällsutmaningar.

När det gäller klimatfrågan visar undersökningen att svenskarna i högre grad sätter sitt hopp till näringslivet än till politiken. 

Det är en tydlig signal om hur maktbalansen uppfattas i samhället.

Företag ses inte längre enbart som ekonomiska aktörer, utan också som motorer för innovation och samhällsförändring.

Skillnaden mellan stad och land

Förtroendet för statliga institutioner varierar också beroende på var människor bor.

Boende i storstäder har generellt högre förtroende för staten, riksdagen och public service än människor i mindre orter och landsbygdsområden. 

Det speglar en bredare samhällsdebatt om avståndet mellan beslutsfattare och medborgare.

För offentliga organisationer innebär det en tydlig utmaning:
att upprätthålla legitimitet i hela landet.

Förtroende byggs genom ledarskap

Det kanske viktigaste resultatet i Förtroendebarometern är att förtroende inte bara handlar om politik eller kommunikation.

Det handlar i grunden om hur organisationer leds.

Förtroende byggs när organisationer:

• fattar konsekventa beslut
• levererar resultat över tid
• agerar transparent och ansvarstagande
• visar kompetens i krissituationer

Med andra ord:
förtroende är en funktion av ledarskap.

Förtroende blir en strategisk konkurrensfördel

I en tid präglad av geopolitik, AI-utveckling, informationsflöden och ökande samhällspolarisering blir förtroende en allt viktigare tillgång.

Organisationer som lyckas bygga och behålla förtroende får:

större handlingsutrymme

högre legitimitet

bättre förutsättningar att genomföra förändring

Det gäller lika mycket för myndigheter som för företag.

Slutsats: framtidens organisationer leds genom tillit

Sverige har historiskt varit ett av världens mest tillitsbaserade samhällen.

Förtroendebarometern 2026 visar att denna styrka fortfarande finns – men också att den inte kan tas för given.

I en värld där beslut blir mer komplexa och förändringstakten ökar blir ledarskapets viktigaste uppgift inte bara att leverera resultat.

Det blir att bygga och förvalta förtroende.

För utan förtroende fungerar varken marknader, institutioner eller ledarskap.